Stacks Image 16
Välkommen till Pedagogkonsults hemsida. Den är omarbetad, bland annat utifrån att mycket av arbetet runt programmen om kriminalitet som livsstil numera sköts av Stiftelsen Kriminalitet som Livsstil (SKL) som har en egen hemsida. Ni finner den på www.stiftkrim.se

Ni finner på vår hemsida information runt kriminalitet, droger och andra sociala frågor. Ni kan också besöka vår webshop.

Hör gärna av er med önskemål om kurser, utbildningar, litteratur eller om annat. Kontaktupgiter återfinns längre ned på denna sida och på flera andra ställen på hemsidan. På denna startsida finner du olika rubriker.
Stacks Image 144

Nyhet! Uppdatering och omarbetning!

Kriminalitet som livsstil 5.0.

Teorin om kriminalitet som livsstil uppdateras då och då efter senaste forskningen. Denna stora omarbetning av modellen publicerades av Glenn Walters 2022. Den innehåller nya begrepp, ny syn på tankemönstren och på vägen in i kriminalitet. Beslutet att begå ett brott beskrivs på ett nytt sätt och de grundläggande startfaktorerna för en kriminell utveckling är fötändrade utifrån omfattande forskning. Boken innehåller också resonemang om det omfattande kriminella våld som drabbat Sverige och förstås även uppdaterad statistik.


Du kan beställa
här:
Stacks Image 112
Ny bok! Beställ redan idag! Högaktuellt!

Brott, Straff och
Kriminalpolitik


En allvarlig brottsvåg av skjutningar och sprängningar drar över Sverige.
Detta är en bok om brott och straff i en tid med allvarlig kriminalitet. Ett gangsterkrig har brutit ut. Drastiska lösningar har föreslagits för att motverka utvecklingen.

Vad kan man göra åt utvecklingen? Det diskuteras i denna bok. Vad är rimligt i kampen mot brottsligheten?  Är alla medel tillåtna? Sak vi ha visitationszoner? Mobilavlyssning och husrannsakning utan brottsmisstanke.? Skamstraff för små barn? Utvisning av anhöriga till dömda? I boken diskuteras alla de förslag som lanserats.
Boken går vidare från straffrågor till det förebyggande arbetet och vad som man vet kan ge resultat.
Kriminalpolitik är ett område som tydligt visar på vilken människosyn man har. Hur vi tar hand om de som hamnar utanför säger något om oss. Boken innehåller också förslag på en ny kriminalpolitik
och ett förslag till en långsiktig politik

Boken kan beställas här: WEBSHOP Pris 200 kr ink moms. Den kan även handlas i alla vanliga bokhandlare och även som e-bok.
Stacks Image 141

Att lämna kriminaliteten - en programfilm från Finland


Sedan några år tillbaka bedrivs Kriminalitet som Livsstil i Finland och då främst på några fängelser, både för män och kvinnor. I denna korta film beskriver några deltagare hur de upplevt att gå programmet. Det är Kris Finlands egen film och att vi lägger ut den som ett exempel på hur en verksamhet jobbar med programmen.

Filmen finns HÄR
  • Kriminalitet som Livsstil

    Nästan alla människor begår några brott under sin barndom och ungdomstid. För några blir problemet allvarligare och de kan behöva hjälp för att inte gå ännu längre. De som har svårt att sluta, ofta trots svåra konsekvenser, fastnar i en kriminell livsstil. Det kan till slut bli lika svårt att lämna kriminaliteten bakom sig som att bryta med ett drogmissbruk. För att läsa mer - klicka på bilden till vänster.
    Stacks Image 49
    Det som kännetecknar en kriminell livsstil är, för den vuxne, ansvarslöshet, en bild av sig själv som ”utanför”, kriminella tankemönster och impulsiva handlingsmönster
    Nästan alla människor begår några brott under sin barndom och ungdomstid. För några blir problemet allvarligare och de kan behöva hjälp för att inte gå ännu längre. De som har svårt att sluta, ofta på grund av stora problem i livet, kan sägas ha fastnat i en kriminell livsstil. Det kan bli lika svårt att lämna kriminaliteten bakom sig som att bryta med ett drogmissbruk.
     
    Man har en bild av sig själv som ”utanför”, Man tänker kriminellt och man handlar impulsivt. Man beter sig också ofta ansvarslöst - man missköter skola eller  arbete, struntar i löften man gett eller slösar bort pengar.
     
    Vägar in i kriminalitet
    Viktiga saker man sett som påverkat en människa att hamna i kriminalitet är bland annat
    ·      Väldigt få vänner som inte är kriminella
    ·      Kriminella kamrater                                                                        
    ·      Aggressivitet                                                                                    
    ·      Psykologiska problem (Impulsiv, spänningssökande, hyperaktiv)    
    ·      Dåliga föräldra-barnrelationer                                                       
    ·      Kriminella föräldrar eller föräldraproblem                                  
    ·      Familj med dålig ekonomi                                                             
    ·      Utsatt för övergrepp eller att man inte blir sedd och hörd        
    ·      Alkohol/drogmissbruk
    Uppväxten
    Man har intervjuat manliga fångar ( i USA) och frågat dem om hur deras uppväxt såg ut. Fångarna fick svara på vad de varit med om i sin familj.
    31 % rapporterade att de varit utsatta för sexuella övergrepp
    65 % rapporterade om att de blivit misshandlade
    50 % rapporterade att de inte fick tillräckligt med mat, kläder eller sjukvård
    56 % rapporterade om en uppväxt med liten kärlek och omsorg
    14 % rapporterade att de inte haft några problem under uppväxten
     
    De flesta som hamnar i kriminalitet har haft en jobbig start i livet. Men det gäller inte alla. Ibland kan människor som haft det bra hemma hamna i kriminalitet. De kanske får fel vänner i en känslig ålder eller lockas av pengar, status och spänning.

    Drivkrafter
    Drivkrafterna i brottsligheten är flera. En grundläggande är rädsla och skam. Rädslan handlar om att inte tro sig om att klara livet utan det kriminaliteten kan ge: Tillhörighet, status och att känna att man är bra på något. Med skam menas känslan av att inte duga. Man vill ibland dölja sin låga självkänsla med att ”bäst på att vara värst”. Andra grundläggande drivkrafter är bristande självkontroll, bristande hämningar, känslokyla och avstängda känslor. Förutom dessa finns andra drivkrafter som drogmissbruk, makt och kontroll, ilska, spänning och habegär.

     
    Den kriminella tankevärlden
    Redan på 50-talet lade forskare märke till att det finns olika sätt som kriminella personer använde för att ”tala till sig själv” och tysta samvetet. Senare kom det att kallas kriminella tankemönster. Dessa tankar används för att tysta samvetet inför brott, för att kunna utföra brotten och för att stå ut efteråt.  I flera behandlingsprogram för kriminella arbetar man med  8 kriminella tankemönster.
    Stacks Image 77
    Att lämna en kriminell livsstil
     
    De saker som visat sig vara viktiga att förändra kan sammanfattas i tre punkter

    1.   Man  behöver ändra vilka man umgås med och vad man sysslar med på dagarna. Där måste den kriminelle oftast ändra på nästan allt i sitt liv. Han måste oftast avbryta kontakten med sina vänner och han kan först bli väldigt ensam.
    2.   Man behöver byta mål i livet och ändra värderingar. Det är svårt men inte omöjligt
    3.   Man behöver ändra sin självbild och det är inte lätt. Många kriminella ser sig som bra på kriminalitet men tror inte att de skulle klara ett vanligt liv.
     
    Det finns olika sätt att tänka som vi kallar tankestilar.
     
    Två tankestilar försvårar för den som vill lämna kriminaliteten:
    ·      Misstro, det vill säga att man har mycket svårt att lita på andra.
    ·      Dåligt självförtroende.
     
    Två tankestilar underlättar om man vill lämna kriminaliteten
    ·      Hopp.
     
    ·      Att man accepterar sitt eget ansvar för de val man gjort men också att man gör skillnad mellan de dåliga saker man gjort och sin eget värde, Man kan vara en bra människa i grunden men som gjort dåliga saker.
     
    En del personer slutar med kriminalitet på egen hand när de blir äldre. Men alla lever inte till dess. För pojkar med en kriminell livsstil är risken att dö i förtid 11 gånger större än för andra pojkar. För flickor är det ännu större risk att de inte ska bli vuxna. De har 25 gånger större risk än andra flickor att dö i förtid.
     
    De som inte klarar att sluta på egen hand behöver hjälp med att bryta sina kriminella tankemönster, byta umgänge, hitta sysselsättning, ta igen skolan, klara av ensamhet  och motgångar och behandla hemska upplevelser som många varit med om.

    Nu vill jag tillbaka till startsidan! Klicka på pilen längst upp till höger på denna sida

  • Drogberoende

    Många försök har gjorts att förstå en drogberoende människa. Hur kan en person, som kanske i andra sammanhang, verkar klok och förnuftig handla så vettlöst och sanslöst som den drogberoende ofta gör? Varför ser han (eller hon, men för enkelhetens skull kallar vi den drogberoende har för ”han”) inte vad som händer? Varför slutar han inte när han mår så dåligt? I korthet ska jag här i korthet försöka beskriva hur ett drogberoende uppkommer och vad om driver det. För att läsa mer - klicka på bilden till vänster.

    Förutsättmingar för ett drogberoende

    Stacks Image 107
    Det är lättast att förstå mekanismerna bakom ett drogberoende om man förstår just att det inte behöver handla om droger. Bakom drogberoende, spelberoende, matmissbruk och arbetsnarkomani ligger i grunden samma mekanismer. Till samma grupp av beroendesjukdomar kan vi även räkna kleptomani, tröstköpande och sexmissbruk. De har alla det gemensamt att vi genom dessa aktiviteter kan förändra vår sinnesstämning. Det som är beroendeframkallande är just att hitta en aktivitet eller en kemikalie som kan få mig att bli upprymd eller dämpa min oro, smärta eller ångest. Vissa droger (amfetamin, kokain) kallas ju ibland för ”uppåttjack” medan heroin och många tabletter är ”neråttjack”.

    Det som gör att vi kan fastna i ett beroende är bl.a. att vi alla vill må så bra som möjligt. I normala fall har vi alla upplevt aktiviteter som vi upplever som ”höjdare” eller som stark lättnad. Dessa upplevelser kan vi inte alltid upprepa eller åstadkomma när vi vill. De är inte heller så förföriskt intensiva att vi överger allt för att få uppleva dem igen. När det handlar om de förföriska passioner som beroenden utgör handlar om det om att aktiviteterna eller drogerna har vissa egenskaper som förför oss:

    Fas 1: Processen inleds. Förändring inombords

    Som framgår av rubriken sker de främsta förändringarna i denna fas inombords. Den blivande missbrukaren börjar tidigt att utveckla ett nytt sätt att tänka på. Han förnekar varningssignaler, intalar sig att hans bruk är normalt och hävdar att han kan sluta när han vill (och en kort tid i början är det ibland sant). Det är bara det att han inte vill sluta. Han mår bra på drogen och ser ingen anledning att sluta. Han söker upp anledningar att få droga igen, börjar bryta löften mot sig själv och andra. Han utvecklar en missbrukslogik som andra har svårt att förstå och följa. Han blir bra på att hitta anledningar att använda droger, på att dölja missbruket, på att ljuga för sig själv och andra och han börjar förändra sina prioriteringar, d.v.s. vad han tycker är viktigast och vad som kommer först. Några steg på vägen i denna process beskrivs nedan:

    •  Förnekelse av varningssignaler:

    De första tecknen på att något inte står rätt till kan vara en försovning p.g.a. bakfylla, ett missat möte, en skuld som inte kan betalas eller ett löfte som inte kan hållas. En tanke kanske dyker upp om att allt inte står rätt till men den tanken får missbrukaren snabbt tyst på: ”Alla försover sig någon gång”, ”jag kan betala nästa vecka” osv. Senare varningssignaler handlar om allvarligare incidenter: det kan vara rattfylleri, snatteri m.m. För att få tyst på dessa varningssignaler krävs en ännu starkare förnekelse.

    •  Inbillad kontroll- feltolkning av känslor
    Den beroende upplever en känsla av helhet och kontroll när han agerar ut sitt beroende. Alkoholen fyller honom med en känsla av helhet. Kleptomanen upplever en känsla av kontroll och en intensiv känsla just vid planeringen av stölden och kanske just vid snatteri - därefter ofta tomhet. Det är planeringen som skapar känslan och som i sig kan trigga i gång aktiviteten. Denna upphetsning ger en skamfylld och alltmer osäker människa alltmer känsla av kontroll. Intensiteten i upplevelsen ersätter intima upplevelser. Drogen eller beroendet blir en allt viktigare relation. Han feltolkar alla dessa känslor som att beroendeaktiviteten ger honom allt det han behöver och att inget annat kan göra det på samma sätt.

    •  Inre debatt- beroendepersonligheten växer fram

    Så småningom förlorar den beroende kontrollen över sitt beteende men långt innan dess sker en ”inre kontrollförlust”. Längst inne blir den beroende klar över att han är förändrad. Han utvecklar en ny personlighet parallellt med den gamla. Den gamla, friska, personligheten kallar vi för ”Jaget” som säger att han skall droga med måtta, sluta i tid osv. Detta Jag börjar då och då oroa sig över vad som håller på att hända. Drogandet har ju redan gått längre och fått större konsekvenser än vad som var meningen. Ingen planerar ju att bli drogberoende. Något har hänt på vägen. En annan personlighet som vi kallar Beroendepersonligheten har installerat sig. Det är som om han satt i skallen på en pinne och viskade dåliga råd i örat på den beroende: ”Ta en öl och var som en människa”, ” Sluta kan du göra i morgon”. ” Lite kokain kan du ta - bara så du blir pigg. Du använder ju inga sprutor. Så länge du inte använder sprutor är du inte narkoman”. Denna Beroendepersonlighet tar allt mer över: ”Jag har allt du behöver” ”Lita inte på de där människorna - lita på mig”. Beroendepersonen använder alla argument och all list som behövs för att övertyga Jaget som kanske ännu tvekar och som låter förnuftet tala. Inom Anonyma Alkoholister kallar man drogen för ”Falsk, listig och stark”. Beroendepersonen vet precis hur resonemanget måste gå för att manipulera förnuftet och för att dupera omgivningen. Han vet när han skall ligga lågt (t.ex. vid ett hot om skilsmässa eller tvångsvård) och när han skall byta taktik (”bara lite grann för att varva ner”). Ett helt förnekelsesystem byggs upp där omgivningen sällan får möta Jaget. Det är den beroende som intervjuas av polis, sociala och kriminalvård och som lägger upp storyn utifrån läget. Ibland låter sig omgivningen luras ibland inte.

    •  Förnekelse
    Förnekelsen fungerar som ett skydd mot omgivningens frågor men framför allt för att få tyst på Jaget, på det egna förnuftet. Till slut blir förnekelsen så stark att den beroende tror sig själv eller åtminstone tror att omgivningen skall gå på de mest fantastiska förklaringar. När missbrukaren ertappas med drogen fortsätter förnekelsen i ny form: ” Jo, jag har drogat, men kan jag sluta. Jag har läget under kontroll. Det är inga problem längre”. Förnekelsen kan gå långt. En narkoman som vaknar upp ur överdos kan hävda att han klara att sluta själv om han bara får ”arbete och bostad”. En kvinnlig alkoholist som ertappats med att halsa i smyg mitt i natten och som fick frågan ”Står du här mitt natten och dricker?” svarade ”Nej” med flaskan i handen.

    Fas 2: Livet förändras - Drogen tar överhanden
    I denna fas tar drogen över livet. Det betyder inte att den beroende alltid drogar men det är drogen som styr planeringen och som är prioritet nummer 1. Det finns perioder av vila och förnuft, men Beroendepersonen manipulerar snart fram återfall igen. Några viktiga saker som sker under denna fas är:

    •  Yttre kontrollförlust
    Nu går inte beroendet längre att dölja. Nästan alla människor, beroende liksom måttlighetskonsumenter, har regler för sitt drogande (eller sitt spelande, arbete m.m.). Den beroende kan inte längre följa sina egna regler ( t.ex. att inte droga på jobbet, att inte droga när barnen är med, att inte injicera osv.).

    •  Ljuga och skylla på andra
    Verkligheten kommer ibland ifatt den beroende och han ställs till svars för sitt märkliga beteendet. Han ljuger då gärna och skickligt, eller skyller på andra som sägs vara orsaken till hans missbruk.

    •  Ett ritualiserat och alltmer inbundet liv
    Den beroendes liv kretsat alltmer kring drogen, spelet eller vilket beroende det nu gäller. Är det droger som beroendet handlar om måste han tänka på tillgången till droger. Hen binds alltmer till ett liv som är ritualiserat. För spelaren är det travprogrammet, restaurangen, Solvalla. För matmissbrukaren kan det vara receptläsning, en raid till affären, rusa hem, dra ur jacket, låsa dörren och sedan äta. För narkomanen kan det vara drogen, jakt på pengar, en repa på stan, mera droger. Ritualerna och missbrukskamraterna binder honom ännu mer till droglivet. Alkoholisten avböjer alltmer sociala kontakter som hindrar drickandet.

    •  Andlig tomhet
    Den beroende bryter mot sina egna värderingar nästan varje dag. Det skapar inte bara skam utan även andlig tomhet. Det råder ett stort gap mellan Jagets värderingar och hur han handlar som Beroendeperson. Detta vakuum känner han av när han nyktrar till och det skapar så stor smärta att han ofta tar till droger för att slippa känna hur han mår. Den beroende har nu skaffat sig en tillit till drogen att den ersätter den normala och friska tillit som andra sätter till sig själv, sina närmaste och sin tro på livet eller Gud. En frisk tillit bottnar i att jag litar på mig själv (jag kan hålla mina löften, det kan inte en narkoman), att jag litar på några medmänniskor (det gör inte den drogberoende, omgivningen kan ställa sig i vägen för drogen) och jag litar på att jag kan leva efter mina egna principer, vare sig jag kallar de för Principer, Gud eller något annat. Psykisk hälsa förutsätter att jag underkastar mig någon slags princip som är större än jag själv. En frisk människa gör inte vad som helst när det faller honom in. Vi handlar efter något vi tror på. Den drogberoende kan inte alltid göra det. Det är ibland en avgrund mellan vad han tycker är riktiga handlingar och det han gör för att få tag i droger. Drogen har blivit hans Högsta Mål, hans Högre Makt och hans trygghet i livet. Det är dock en dödlig Gud som han sätter sin högsta tillit till. Han vet dock inget annat. På kort sikt ersätter drogen mänskliga relationer och går, om det är nödvändigt före allt annat.


    Fas 3: Livet bryter samman

    I den tredje fasen bryter livet samman. Drogen har inte längre samma effekter och konsekvenserna av missbruket börjar bli stora och kännbara. Det kommer stunder då smärtan är så stor att det friska Jaget säger STOPP och vill sluta. Beroendepersonen anpassar sig då till läget och ligger lågt. Missbrukaren kanske söker vård eller lovar förändring som för stunden är allvarligt menade. Efter några dagar (ibland några månader) känner Beroendepersonen att det är dags för comeback. Han lägger då ut några krokar som han vet kan locka till återfall, t.ex. ”Nu har du varit så duktig att du är värd en öl och bara en kan inte skada efter så lång tid. Nu har du ju visat att du kan ta kontrollen”. Under fas 3 börjar omgivningen reagera med att tröttna och ta avstånd. Vad vi kan se under denna fas är bl.a.

    •  Drogerna ger inte längre samma verkan

    Efter att ha bombat nervsystemet med droger en längre tid upptäcker den beroende att han behöver använda allt mer droger för att få effekt (dock kan alkoholisten i slutstadiet återigen bli berusad av små mängder om levern är skadad). Ofta blir han medicinskt sett påverkad men får inte samma känsla. ”Tjacket var bättre för” kan amfetaminmissbrukaren hävda när det huvudsakligen beror på hans missbruk att han inte upplever det lika intensivt längre. När drogen inte längre ger samma utdelning försöker den beroende ofta byta sort eller byta drog för att få samma smärtlindring. Någon lustupplevelse är det sällan det frågan om längre - bara att undvika smärta.

    •  Skam

    Skam i är motorn i missbruket när det inte längre enbart drivs av positiva drogupplevelser. Skam är en känsla av värdelöshet som missbrukaren kan haft med sig innan missbruket som en bidragande orsak till beroendets uppkomst eftersom beroendesjukdomarna dövar skammen. Skammen kan ha uppkommit av själva missbruket. Det skapar skam att lura sin omgivning, bedra sina närmaste och att ständigt bryta sina löften. Det skapar skam att förlora kontrollen och det är skam som ofta råder dagen efter en drogomgång. Det som lindar skammen för stunden är mer av drogen. Missbrukaren börjar tro att han är ett problem i stället för att han har ett problem.

    •  Känslosammanbrott

    Självförtroendet är ofta i botten vid det här laget och även under drogfria perioder kan livet bryta samman med ångestattacker, vredesutbrott och förtvivlan. Ibland möter vi också bitterhet och självömkan, två vanliga vägar till återfall.

    Självmordstankar

    Det är vanligt att missbrukaren i detta läge överväger eller t.o.m. försöker ta livet av sig. Ibland är det för att Beroendepersonen märker att drogen inte längre fungerar och livet utan droger verkar tomt och innehållslöst. Vanligare är dock att Jaget, den person som en gång i tiden bara skulle droga ”under kontroll” skäms så djupt över sig själv och sitt liv att han inte ser någon annan utväg än självmord - ofta med den skamfyllda drivkraften att det vore en tjänst mot mänskligheten om han tog livet av sig. Han ser ingen utväg och vill bespara omgivningen sin existens- så han försöker ta livet av sig.

    Vändpunkten

    Denna text har handlat om vägen ner till självmordets rand. Det har här inte varit avsikten att beskriva tillfrisknandet från den sjukdom som alkoholism och narkomani utgör. Det får bli ämnet för en annan artikel. Här kan bara kort sägas att det inte är nödvändigt att gå till botten för att vända. Det finns hjälp att få och den börjar med att inse och acceptera att man lider av en dödlig och kronisk sjukdom. Först med denna insikt kan skammen börja släppa. Därefter kan man ta itu med nästa steg - att skaffa sig Tro och Hopp och att ta de steg som krävs för att leva som nykter alkoholist eller narkoman. Man kan inte göra det ensam och det behöver man inte heller. Över hela världens finns 12-stegsprogrammets gemenskap i form av Anonyma Alkoholister (AA) och Anonyma Narkomaner (NA) där man kan tillfriskna steg för steg tillsammans med tusentals andra


    Mer att läsa finns i boken Kärlek till döds (kan köpas i sidans webshop
    HÄR)

    Nu vill jag tillbaka till startsidan! Klicka på pilen längst upp till höger på denna sida

Stacks Image 126

Bokhandel


Pedagogkonsult ger ut böcker om beroende, missbruk, kriminalitet men även andra böcker. Besök vår webshop:
Bokhandel
Stacks Image 121

Utbildning Kriminalitet som Livsstil

Utbildningarna i programmen Kriminalitet som Livsstil arrangeras av Stiftelsen Kriminalitet som Livsstil (SKL). På SKLs hemsida hittar du alla kursdatum, priser och anmälningsblanketter. Gå till
www.stiftkrim.se för mer info.

Kontaktinformation

G & K Pedagogkonsult & Ekonomi AB, Tvärvägen 10, 186 39 Vallentuna. Tel 08 51430050
Gunnar Bergström: gunnar.bergstrom@pedagogkonsult.se Mobil 070 6372956
Kerstin Bergström: kerstin.bergstrom@pedagogkonsult.se Mobil 070 8843654